När behövs en EPD – och när räcker ett enklare underlag?
TL;DR
En EPD behövs när kunden, upphandlingen eller ett lagkrav uttryckligen kräver en verifierad och publicerad miljödeklaration.
Detta för att tillhandahålla utförlig LCA-information som är mer transparent, jämförbar och trovärdig.
Intresset för att miljödeklarera produkter med hjälp av EPD (Environmental Product Declaration, miljövarudeklaration) har ökat kraftigt de senaste åren. Men när behövs faktiskt en verifierad EPD – och när räcker ett annat, enklare underlag?
Begreppet EPD används ibland slarvigt. Här menar vi en frivillig miljödeklaration som bygger på livscykelanalys (LCA), följer ett visst rapporteringsformat, har genomgått oberoende verifiering och publiceras hos en programoperatör enligt ISO 14025. En EPD är alltså mer än en enskild datapunkt eller ett LCA-underlag som inte är verifierat.
Det finns flera skäl till att EPD har fått en stark position. En EPD ger transparens genom att resultaten publiceras och redovisas för flera typer av miljöpåverkan och livscykelsteg. Den ger också större jämförbarhet än en LCA-rapport eftersom man följer gemensamma beräkningsregler inom en produktgrupp. Dessutom ger den ökad trovärdighet genom oberoende verifiering av både EPD:n och underliggande data.
Samtidigt kan ett EPD-projekt ofta vara både tids- och resurskrävande. Det finns förenklade LCA-verktyg och EPD-generatorer, men dessa flyttar ibland bara kostnaden från själva EPD-projektet till införande och löpande underhåll av verktyget. De passar därför oftast bäst när just EPD:er behöver tas fram återkommande eller i större skala.
På Greendesk är vår erfarenhet att när ett företag får frågan om de “har en EPD” så är de bakomliggande frågorna ofta mer grundläggande:
Ungefär vilken klimatpåverkan uppkommer vid tillverkning av produkten, inklusive dess uppströms värdekedja?
Utgör detta en stor andel av kundens egen klimatpåverkan?
Går det att förstå och lita på den redovisade siffran?
För att svara på de här frågorna krävs inte nödvändigtvis en verifierad EPD. I vissa fall kan ett enklare underlag baserat på befintlig produktinformation, publika klimatdata och tydliga antaganden ge tillräckligt bra stöd för en första kunddialog eller ett internt beslut.
En EPD är däremot mer relevant när kunden, upphandlingen eller ett lagkrav uttryckligen kräver en verifierad miljödeklaration enligt ISO 14025. Det är också en fördel om produkterna är serietillverkade, företaget själva har kontroll över tillverkningen och det finns verifierbara tillverkningsdata för minst ett kalenderår.
Utgångspunkten bör därför vara vad informationen faktiskt ska användas till, vilket kräver en dialog med mottagaren. Genom att börja i behovet av information kan tillverkaren undvika att lägga tid och pengar på fel nivå av arbete – oavsett om nästa steg är ett enklare underlag, en EPD eller en investering i ett digitalt verktyg.
Vill ni diskutera vilken nivå som är rimlig för era produkter och förutsättningar? Kontakta oss gärna eller läs mer om hur Greendesk arbetar med strategi och vägval kopplat till LCA, EPD och klimatberäkningar.
Mer läsning
Bild: James Wheeler via Pexels (beskuren)
Publicerad: maj 2026