Vad innebär den nya byggproduktförordningen för företag med EPD?
TL;DR
För vissa produktkategorier kommer frivilliga EPD:er successivt att ersättas av lagkrav. Mycket kommer dock vara sig likt och båda systemen kommer att finnas parallellt, men för olika produktgrupper.
Många företag har valt att frivilligt kommunicera sina produkters miljöprestanda i form av miljödeklarationer (EPD). Med den nya Byggproduktförordningen i EU kommer det istället bli ett lagkrav att kommunicera information om byggprodukters klimat- och miljöprestanda. Men vad innebär detta i praktiken för byggmaterialtillverkare?
Den nya Byggproduktförordningen (Construction Product Regulation, CPR) publicerades 2024 och kommer successivt att ersätta den tidigare versionen (2011). En nyhet är att information om produktens miljöprestanda utgör en del av de väsentliga egenskaper (essential characteristics) som ska redovisas för att kunna sätta produkten på den europeiska marknaden.
Förordningen kommer att implementeras produktgrupp för produktgrupp i takt med att nya harmoniserade standarder eller tekniska specifikationer publiceras. Detta arbete har redan påbörjats och beräknas pågå till mitten av 2030-talet.
Exakt vad införandet av den nya förordningen innebär för företag som idag använder sig av EPD är inte helt klart, men man kan identifiera tre olika kategorier av företag enligt nedan.
Utifrån nuvarande tillgänglig information verkar det som att följande gäller, men vid oklarheter bör man alltid läsa själva lagtexten.
1) Företag som tillverkar byggprodukter som täcks av en harmoniserad standard/teknisk specifikation enligt nya CPR
För att få sälja byggprodukten på den europeiska marknaden måste miljöinformation tas fram och publiceras som en del av produktens Declaration of Performance and Conformity (DoPC).
Informationen motsvarar till stor del de miljöindikatorer som idag publiceras i en frivillig EPD enligt standarden EN 15804+A2 baserat på livscykelanalys (LCA). Från 2025 gäller krav på att som ett minimum redovisa byggproduktens klimatprestanda, vilket utökas med fler typer av miljöpåverkan efter fyra respektive sex år. EU:s medlemsländer verkar dock kunna införa krav på ytterligare indikatorer tidigare än så.
Informationen ska kvalitetssäkras av ett anmält organ (Notified Body) i en procedur som bland annat innebär ett initialt platsbesök. Möjligheter till en förenklad procedur diskuteras.
Motsvarande information som i DoPC ska inte kommuniceras på något annat sätt, vilket sannolikt innebär att publicerade EPD:er för EU måste avregistreras förutsatt att de inte innehåller exakt samma resultat som redan redovisas i DoPC.
Byggprodukten får inte ha en sämre prestanda än den som redovisas. I praktiken innebär detta sannolikt att den redovisade informationen i DoPC kommer att motsvara konservativa värden (“worst case”) snarare än ett viktat genomsnitt av företagets olika anläggningar eller produkter. Detta skiljer sig från dagens frivilliga EPD:er där man ansett det mest relevant att redovisa genomsnittliga värden t.ex. över ett års tillverkning.
2) Företag som tillverkar byggprodukter som inte täcks av ny harmoniserad standard/teknisk specifikation
Systemet med frivilliga EPD:er fortsätter tills vidare att fungera som idag i form av standarder, beräkningsregler, oberoende verifiering och publicering hos en programoperatör som följer ISO 14025.
Nya harmoniserade standarder kommer att successivt tas fram och publiceras i EU:s officiella tidning. En övergångsperiod på cirka ett år kommer att gälla från det att den harmoniserade standarden publicerats. Man arbetar utifrån en prioriteringsordning som publicerats av EU-kommissionen där de högst prioriterade är:
Förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong
Metallprodukter för konstruktionsändamål med tillbehör
Stål för slak- och spännarmering av betong (och tillbehör) – system för efterspänning
Dörrar, fönster, luckor, grindar och därtill hörande byggnadsbeslag
Cement, byggkalk och andra hydrauliska bindemedel
Värmeisoleringsprodukter [sammansatta byggsatser/system för värmeisolering]
Annan lagstiftning kan dock komma att bli relevant för hur systemet med att beräkna och kommunicera av produkters klimat- och miljöprestanda ser ut i framtiden. Detta gäller speciellt Energiprestandadirektivet (EPBD) som kommer att ställa nya krav på att beräkna och minska byggnaders klimatpåverkan.
3) Företag som tillverkar andra produkter (ej byggprodukter)
Systemet med frivilliga EPD:er fortsätter att fungera som idag.
Byggproduktsförordningen berör inte produkterna direkt, men kan indirekt påverka beräkningsmetod, tillgång data och vilka beräkningsverktyg som finns tillgängliga.
Annan lagstiftning kan vara relevanta för beräkning och kommunikation av produkters klimat- och miljöprestanda t.ex. Batteriförordningen, Ekodesignförordningen (ESPR) eller Förnybardirektivet (RED).
Att tillverkare av byggprodukter tillhandahåller miljöinformation kommer successivt att bli ett krav istället för frivilligt som det är idag. Processen är dock lång och mycket kommer att vara sig likt. Förhoppningsvis kommer lärdomar från de produktkategorier som är tidigt ute göra processen smidigare och tydligare för de som kommer lite senare.
Företag som berörs idag eller i framtiden bör hålla sig informerade, delta i standardiseringen och påbörja arbetet med att förstå LCA och EPD om de ännu inte gjort det.
Vill du veta mer? Kontakta oss gärna eller läs mer om Greendesks tjänster kopplade till EPD och omvärldsbevakning.
Mer läsning
Byggproduktsförordningen (CPR 2024), Regulation (EU) 2024/3110
ECO Platform – webbinarier om nya CPR
Bild: Pixabay via Pexels (beskuren)
Publicerad: oktober 2025. Senast uppdaterad: april 2026